God morgon!

Sitter och njuter av en stund för mig själv, den första på mycket länge. Viggo skickade jag med bussen till skolan för en timme sen, tjejerna sover och likaså O vilket betyder att vi kommer hinna träffas en liten stund iallafall! 

Kändes skönt att skriva av sig lite igår, det ger nästan lite ny energi!

Det här som jag gör nu, det är den bästa egentiden på dygnet, att kunna äta frukost i lugn och ro meden tidning och bara ljudet av klockan som tickar.

Idag består frukosten av hembakat kesellabröd med massor av frön, receptet är från härliga Cassandra och finns på hennes blogg http://blogg.veckorevyn.com/cassandrasbakblogg/

På mumsiga brödet har jag äggsmör, alltså hackat ägg med en liiiten klick smör och lite flingsalt ihopgojsat till en röra, testa!

Och så numer försöker jag byta ut vår gamla hederliga Arla-mjölk här hemma till Oatly havremjölk vilket har massa fördelar. Läs själva på http://www.oatly.com/the-oatly-way/

Så förstår ni varför! Jag har dock inte riktigt resten av famlijen på min sida ännu. Själv tycker jag kaffet är godare med Oatly än vanlig mjölk.

Nu lär snart tjejerna vakna och när dom är påklädda ska jag försöka fortsätta färdigställa Viggos rum. Imorn kommer vi hämta hem hans nya säng och så får vi två söta tjejkompisar till barnen som övernattningsgäster så då behövs lite ordning och reda.

Önskar alla en fin fredag!

Skjut mig!

Just nu är allt bara kaos, jag hatar att beklaga mig på det här viset för jag är såklart medveten om att det finns dom som har det värre men nu jämför jag med mitt/vårat liv, och det ÄR kaos.

Oscars jobbprojekt har alla förflyttats både framåt och bakåt och där med hamnat på samma period vilket gör att han endast är hemma för att sova ett par timmar på nätterna, han är borta när vi vaknar och han är borta när vi somnar. Vi hatar det, båda två och barnen saknar såklart sin pappa också. Ibland vill vi båda två ge upp, jag för jag har tre barn och allt som hör kring dom att ta hand om själv non stop, jag drömmer ärligt talat om att få gå själv på toa och att få åka och handla utan barn. Oscar för han jobbar sig själv sönder och samman både psykiskt och fysiskt och dras med ständigt dåligt samvete över sin frånvaro från hemmet. Och mitt i detta håller vi på att renovera, eller "håller på", just nu står det ju still då eftersom Oscar inte har den tid som vi först hade räknat med att han kunnat avsätta dessa veckor. Det är alltså ett påbörjat kaos här hemma och i det kaoset "lever" jag och barnen.

Jag försöker hinna så mycket jag kan och hann med nöd och näppe få klart målningen i Viggos rum innan det blev skrik från bebis och de mutade barnvakterna gav upp. 

En sak i taget, rid ut stormen och sen får vi åka på någon sorts familjerehab när allt är över!

Kämpa kämpa!

Ikea igen

Lämnade av mini hos mormor idag efter lämning på skola och dagis och gav mig iväg med storartade planer på att få med typ allt jag tänkt köpa till Viggos nya rum.

Hur kunde jag ens tro att jag skulle kunna bära och lasta en hel bäddsoffa själv!?

Det gick såklart inte och inteheller vart det någon skrivbordsskiva då den är nästan två meter lång. 

Nästa stora fråga är hur i hela fridens namn jag ska kunna lura med mig O som bärhjälp. 

Kom iallafall inte hem helt tomhänt utan en madrass, hurts, lampa, en byrå och lite annat smått och gott fick jag med mig. Men alltså byrån, som tack och lov var i två kartonger var trots det så sjukt tung och enda anledningen att jag ens klara att lyfta dom från vagnen till bakluckan var för att jag inte ville se ut som en av de förvirrade själarna man alltid ser på parkeringen med dubbelt så stora varor mot vad som ryms i bilen.

Har ju snart spenderat två veckor sjuk men det börjar äntligen vända och jag hoppas att snart vara igång med träning nu när jag skärpt till mig ordentligt med kosten.

Jag hoppas också att allt jobbande snart lugnar ner sig för O så jag inte bara får mer tid med honom utan också får tid till träning och stallet.

Nu ska jag sätta fart och måla första lagret i Viggos nya rum, hejdå rosa stjärn-tapet!

Budgetrenovering sovrum

Som ni vet håller vi på att renovera nästan hela huset och det går sakta framåt. 

Mitt i kaoset har jag blivit sugen på att även göra om sovrummet nu när vi flyttat in Lillys säng till Vilmas rum och tagit in ett skrivbord och ska fixa arbetshörna i sovrummet.

Eftersom jag inte riktigt tror att min älskling kommer köpa min ide har jag kollat runt på massa snygga men billiga alternativ och nu ska jag bara bli frisk så kan jag dra igång.

Måla väggarna är det första som står på agendan. När vi flyttade in för snart fem år sen var det lantligt jag ville ha så där är det nu en vit-beige-randig tapet, men allt det lantliga är jag less på sedan länge så jag tänkte måla betonggrått. 

Suttit nu och sökt upp en massa fint på ikea bland annat...

Kommer bli finemang!

Sjukstuga

Den här lördagen skulle inneburit lite bravader i form av firande av min äldsta vän S.

Istället har jag som hela veckan legat hemma sjuk, febrig, hostig och ont i halsen! 

Oscar har jobbat hela veckan i Norge och har totalt kaos med jobb nu så det är riktigt kämpigt just nu måste jag erkänna och att då dessutom bli sjuk när man är själv med tre barn och deras olika behov och måsten och att dom två äldsta bråkar så jag får gråa hårstrån, gör inte saken bättre! Men man får tänka att det är en kort period och försöka fånga de korta stunder man har ihop, som morgonens sconesfrukost!

O var med Viggo på match idag. En match som slutade 2-21, till motståndarna!!! Viggo deppade tack och lov inte för det och efter matchen stack han iväg på sova-över-party hos en klasskompis. 

O jobbar natt och då jag kände att jag inte pallade mer fick svärmor rycka in och ta sig an Vilma. Först var Vilmis lite ledsen över att åka till farmor själv men sen vart hon taggad och när hon ringde för att säga godnatt lät hon så nöjd.

Jag och lillan har bara slappat då jag inte orkat mer än så men blir så frustrerad av att se alla projekt jag borde ta mig an här hemma.

Lilly

Tänkte jag skulle uppdatera om lilla prinsessan som alltså inte längre var 37 dagar och inte heller hette Alicia...

Lilly Alexandra, har hon ju hetat nu de senaste cirka 7,5 mån. 

Lilly är alltså nu 9 månader. Hon är och har hitills varit världens gladaste bebis. 

Hon sover länge, äter massor, leker och gosar.

Det motoriska är det väl lite sisådär med, hon har aldrig varit ett fan av att ligga på mage utan blir då mest sur och nuförtiden om man försöker lägga henne på mage, svingar hon in benen så hon blir sittande istället. Det är också sittande hon nu börjat ta sig fram, hasandes sakta på rumpan, om det inte finns mat inom synhåll, då går det lite snabbare.

Hon gillar bus och att charmas med sin nyfikenhet men är förtillfället aningen skeptisk när det kommer till det motsatta könet över 10 år, riktigt obehagligt kan hon tycka:)

Vikt, längd och sådant har jag dålig koll på då jag alltid glömmer lilla boken man ska fylla i på bvc. 

Vi är så glada över vår lilla solstråle som alltid bjuder på leenden.

Here I go again...

Har tänkt på det ett tag och kännt att efter att ha bloggat till och från både genom Viggos småbarnsår och Vilmas första år har det varit jätteroligt att kunna gå tillbaka och väckt minnen och följt vår vardag tillsammans. Nu vill jag alltså göra detsamma med Lilly och även för att spara minnen om mitt och de minas vardag. Något vi kommer kunna se tillbaka på tillsammans så småningom.

Följ gärna med på denna resa, ibland kommer säkert det jag skriver upplevas fånigt, ibland kul, ibland trist, ibland gnälligt, ibland perfekt och så vidare...det kommer vara upp och ner precis som livet i övrigt och stör ni er på det jag skriver är det bättre att låta bli att läsa!

Jag skriver vad jag vill, i min blogg helt enkelt!

Jag ser tillbaka på mitt sista inlägg med ett leende, "Alicia är nu 37 dagar", " jag har 10 kg kvar att gå ner".

De tio kilona är kvar och bebisen också såklart, dock ganska mycket större och med namnet Lilly. Så kan det gå!

Nu snart 9 månader, tiden går!